Liv & Lovisa - recension

Om boken | Recensioner

RECENSIONER - LIV & LOVISA

»Redan på omslaget finns ett par meningar som hugger tag i läsaren och som gör berättelsen riktigt intressant. Skickligt bygger Emma Granholm upp sin historia och stegrar spänningen bit för bit med små, men väl valda, medel. Det är ett trovärd-igt relationsdrama på flera plan samtidigt som det också är en berättelse om hur två 15-åriga flickor mognar och kommer till insikter som gör att de kan sätta in saker i sitt rätta samman-hang och få perspektiv på livet. Språket är spänstigt och den unga dialogen träffsäker. Miljön är lite för otydlig för att ge berättelsen allmängiltighet samtidigt som den skärps till av detaljer som ger starka signaler. Bäst är personskildringen, som aldrig blir klichéartad utan håller till sista sidan. Liksom i debut-boken Simon & Sophie (2006) har Emma Granholm något viktigt att säga om schablonartad människosyn, tilldelade roller och vikten av att skaffa sig förmågan att se på både personer och situationer från flera olika håll.«

Helene Ehriander, Bibliotekstjänst

»Gripande tonårsliv - Nina och Frans Lekander sträckläser en bok om en flicka som inte är snäll«
»Emma Granholms debut Simon & Sophie gjorde smärre succé, är slutsåld och kommer i pocket i vår. Man kan tänka sig att även Liv & Lovisa går hem hos de lägre tonåren, trots – eller tack vare – likheterna i titel, teman och konstruktion.«
   » – Den där Liv är inte riktigt snäll, sa min 15-åring förvånat när han sträckläste Liv & Lovisa efter mig.
   Just det, det är en av finesserna. Liv är begriplig, ibland gripande, men varken genomgod eller superoffer.«
   »Avundsjuka, kärlek, osäkerhet, svartsjuka; allt det vanliga. Men på ett friskt och spänstigt språk, modernt utan att det lär kännas daterat redan i morgon. Samt med en – om uttrycket tillåts – våldsligt överraskande finaldramatik, som gör slutet både lyckligt och olyckligt, hopplöst och hoppfullt. Det blir lyckosam läsning.«

Nina Lekander, Expressen

»Emma Granholm skriver på en enkel men driven prosa och bygger skickligt upp spänningen i berättelsen, ända fram till den dramatiska höjdpunkten, utan att bli övertydlig. Som läsare befinner jag mig hela tiden mitt i alltsammans och det lockar verkligen till sträckläsning. Jag blir absolut gripen av Livs och Lovisas problematiska tillvaro.
Emma Granholm fyller sin roman med en stor portion energi och känsla och det märks att hon tar sina karaktärer och deras problem på allvar. De är mångbottnade och skildras med stor psykologisk trovärdighet. Hon varken förminskar eller avfärdar dem, vilket å andra sidan bokens vuxna ofta gör. Men också läsaren behandlas med respekt och boken är härligt fri från pekpinnar och moralkakor.«

Camilla Jönsson, Hallandsposten

»...Emma Granholm skildrar med lättläst text den sista skälvande tiden på högstadiet inlevelsefullt, träffsäkert och med en stor känsla för tonåringens tankegång och situation i en ofta svår brytningstid.«

Charlotte Nordenfelt, Bibliotekstjänst

»Bladvändare.«
»...en sådan ruggigt begåvad berättare. Först och främst genom språket, som är så självklar bladvändarprosa att man förmodligen skulle läsa vidare även om Emma Granholm övergick till att redogöra för innehållet i en SOU-utredning.
Här finns också den enormt skickliga miljöbeskrivningen, med varje klassmarkör inprickad ner till minsta läskflaska (ni vet: det är bara rika som köper små läskflaskor - den som har dåligt om pengar köper enochenhalvliters för det är mer-läsk-för-pengarna). Det är samma teknik som har gjort Elizabeth Georges deckare till oslagbara klasskildringar, med ett obönhörligt registrerande av varumärken, köpvanor och inredning.«

Lotta Olsson, Dagens Nyheter

»Liv och Lovisa är Emma Granholms andra bok. Debuten, ”Simon & Sophie”, fick utmärkta recensioner för skildringen av kantigt tonårsumgänge, och kantigt är det sannerligen också i den här boken. Den är välskriven och omskakande och Granholm bygger upp vardagsstämningar så skickligt att det inte måste hända något, man skulle ändå inte lägga boken ifrån sig. Men händer saker gör det till sist, och det med besked.«
»Dramatiken når sin kulmen när svek och kärlek krockar med svartsjuka och fylla. Boken slutar i ett slags vemod över begångna handlingar som aldrig kan göras ogjorda. Sorgligt men realistiskt – en tragisk händelse i unga år kan man tvingas leva med i hela sitt liv.«

Marianne Ekenbjörn, Helsingborgs Dagblad

»I den prolog som inleder Emma Granholms ungdomsroman Liv & Lovisa görs läsaren medveten om att något ödesdigert har inträffat. Något som Liv, bokens berättare, skulle göra allt för att ha ogjort. Därmed skapas spänning, och berättelsen laddas från början med en dramatisk energi som leder fram till den oundvikliga katastrofen.
   Liv & Lovisa är Granholms andra ungdomsroman efter debuten med Simon & Sophie förra året. Hon skildrar unga människors vardag med stor realism och på ett språk som ligger nära ungdomars eget.
   Det finns både nerv och närhet i berättelsen om Liv och Lovisa, två sextonåringar som går i samma niondeklass.«
   »[Granholm] skriver god underhållningslitteratur för ungdomar. Personer och miljöer tecknas livfullt, och dialogen flyter ledigt.«

Lena Kåreland, Svenska Dagbladet

»Boken är riktigt spännande även om man anar hur katastrofalt det kommer att sluta. Personerna känns levande och Liv beter sig precis så irrationellt att det är svårt att känna sympati för henne.«

Emma Björkman, Länstidningen

»Liv och Lovisa är Emma Granholm andra ungdomsbok. Det här är en bok som kan läsas av både vuxna som ungdomar. Boken är som en tickande bomb av starka känslor och förräderi som till slut måste sprängas.«

»Beyg 8 av 10.«

Sofia Erlandsson, Västervikstidningen

»Du kommer att sträckläsa den här boken! Precis som i sin första bok, Simon & Sophie (läs den också, den är nästan ännu bättre och du får den med i samma bokpaket), är Emma Granholm klockren i sin förmåga att skildra känslorna och jargongen på högstadiet. Närmare att hänga i nians skolkorridor än så här kommer du aldrig - om du inte själv går i nian förstås.
Och då kommer du att känna igen dig ännu mera.«

Kersti Westin, jurymedlem, Barnens bokklubb